Mamma 49

av Maria Edie Lou

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min älskade mammas 49årsdag. I år är första året någonsin jag inte varit hemma på min mammas födelsedag och firat henne. Jag gråter i själen. Just i denna stund sitter hela min familj på Mollbergs eller Café Rasior som det numera heter och äter mat, dricker vin och är precis som min familj alltid varit. Udda, oense om allt men också finast i hela världen.

Jag gillar inte att skryta, det är sällan jag gör det, men idag måste jag skryta lite om vilken fantastisk mamma jag har. Som lappat ihop hela släkten efter all misär som varit. Tröstat alla utan att kräva minsta lilla tröst tillbaka. Som under hela mitt liv välkomnat alla med öppna armar, bjudit hem vänner och bekanta, lagat fantastisk mat, satt plåster på alla sår. Som pluggat i så många år att jag tappat räkningen. Gjort karriär, som jobbar heltid som chef och pluggar heltid. Ledarskap på masternivå med toppbetyg i alla kurser utbildningen innefattar. Mamma har blivit en lika fantastisk mormor som mamma. En mamma som inte ville berätta när hon var sjuk för att inte oroa oss andra. En mamma som fixat allt där hemma, som sällan höjt rösten men någonstans vunnit så otroligt mycket respekt. Som tillsammans med min pappa gett oss möjligheten att se världen. Som ställt upp för alla och en var ekonomiskt. Som alltid sagt sanningen. Kanske inte varit den där puttiganuttiga mamman som talat om för en att man är bäst i världen, utan snarare lärt oss att man inte blir bäst i världen om man inte är villig att kämpa för det. En mamma som tar så liten plats men som gör så stor skillnad.

Mamma är min största inspirationskälla i livet, min enda förebild. Och om jag kan bli en hälften så fantastisk, ansvarstagande, klok och varm person, så är jag evigt tacksam. Ibland önskar jag bara att mamma visste om allt det här så att hon kunde ta lite större plats och kräva lite mer tillbaka, för mamma, du är verkligen värd det bästa i världen. Så i samband med att jag säger grattis, vill jag även be om ursäkt för all otacksamhet under mina tonår, min neurotiska personlighet och säkert en miljard andra saker jag sagt men inte menade.

Jag älskar dig mest.

Annonser